Hayden Wilde vann ett vansinnigt IRONMAN 70.3-VM

Den nyzeeländske OS-silvermedaljören från Paris 2024, Hayden Wilde, vann i morse IRONMAN 70.3-VM i Nice efter ett fullständigt galet lopp. Han besegrade norrmannen Kristian Blummenfelt, som sprang en otrolig halvmara på 1.05.12 och pressade sig upp till andraplatsen. Regerande mästaren Jelle Geens från Belgien tog hand om tredjeplatsen. Bäste fransman blev Simon Viain på trettonde plats.

Den nyzeeländska triathlonstjärnan Hayden Wilde visade ännu en gång sin klass i Nice i dag när han vann IRONMAN 70.3-VM 2026 efter ett lopp med ett av de starkaste startfälten på de 20 år som tävlingen har funnits. Det var hans första titel på distansen, efter andraplatsen i VM 2024 på hemmaplan i Taupō, Nya Zeeland.

Wilde kom upp ur vattnet som tjugoandra efter de första 1 900 meterna, bara 16 sekunder från ledaren i den första gruppen på 27 man, amerikanen Seth Rider.

Redan under cyklingens första kilometer började nyzeeländaren plocka placeringar. I klättringarna visade han både tålamod och beslutsamhet. På toppen av Col de Vence låg han sjua, bara 37 sekunder från täten.

På utförskörningen mot Nice ökade Wilde farten och anslöt snart till tätgruppen på fem man (se längre ned). Han noterade dagens näst snabbaste cykeltid och rullade in till växlingen som tvåa, bara 11 sekunder bakom den överraskande ledaren, italienaren Michele Bortolamedi .

Redan under löpningens första kilometer hade nyzeeländaren hämtat in försprånget och såg ut att ha kontroll på ansträngningen halvvägs. Men den regerande mästaren Jelle Geens från Belgien och norrmannen Kristian Blummenfelt öppnade i hög fart och tvingade Wilde att höja tempot igen för att hålla de båda jagarna bakom sig.

Nyzeeländaren hade till slut tillräckligt med marginal för att vinna på 3.50.51, 18 sekunder före Blummenfelt. Den regerande IRONMAN 70.3-världsmästaren Jelle Geens fullbordade pallen.

Det är fantastiskt att få till ett sådant lopp. Jag sprang längs Promenade des Anglais och runt den femtonde kilometern kändes benen verkligen bra. Jag tänkte: ”Ja, den här rutan har vi kryssat i sedan Taupō, nu fortsätter jag bara framåt.” Sedan kom jag till den 19:e kilometern och fick verkligen gräva djupt. Det var fortfarande 32 sekunder mellan oss, så jag räknade i huvudet. Jag tänkte att jag behövde hålla ungefär 3.10-fart per kilometer för att vinna. Kristian skulle då behöva springa under 3.00 per kilometer för att komma ikapp. Jag sa till mig själv: fortsätt, fortsätt, ta dig över den här lilla svackan och njut av utförslöpningen. Jag har fortfarande knappt förstått det, om jag ska vara ärlig, men det känns verkligen fantastiskt att ha lyckats.
Hayden WildeVärldsmästare 2026

Den sista löpningen genomförde Wilde dessutom utan klocka på handleden, vilket gjorde loppet svårare att disponera. ”När jag lämnade T2 hade jag alla mina saker i händerna och slog till klockan. Jag tror att jag skickade den hela vägen bort till marinan, vilket var ganska frustrerande. När jag ser tillbaka på loppet var det inte perfekt för min del, det blev några misstag, men jag är verkligen nöjd med hur jag hanterade löpningen”, fortsatte han. ”Med fem kilometer kvar lyckades jag hålla ihop det. De två sista kilometrarna var väldigt tuffa, men Kristian har ett fantastiskt uttryck: ’Det är värre att förlora.’ Och ja, så är det verkligen. Att lyckas behålla försprånget känns därför väldigt speciellt.”

Kristian Blummenfelt gav allt ända fram till mållinjen, men saknade några meter för att ta hem segern.

Jag tror att jag förlorade loppet i utförskörningen på cykeln. Jag lyckades inte hålla mig kvar med Gustav Iden, Marten Van Riel eller Nick Thompson. Alla tre körde ifrån, och jag trodde att jag skulle tappa ännu mer tid. Jag var två minuter efter på toppen och tänkte att jag kanske skulle tappa ytterligare två minuter i utförskörningen. Men det kändes ändå positivt när jag hörde att det bara var två och en halv minut. Benen var bra under den sista delen av cyklingen, så jag trodde att jag hade en stark löpning i mig och var ganska nöjd med min insats. Men det är förstås blandade känslor att förlora ett sådant lopp i en utförskörning mot Hayden. Två och en halv minut vid starten av halvmaran är mycket, även om jag lyckades hämta in ett sådant försprång i Geelong för sex månader sedan. Det blev ännu en episk fight, det är bara tråkigt att hamna på fel sida den här gången.
Kristian BlummenfeltVärldstvåa 2026

Blummenfelt tog ändå viktiga poäng inför det kommande IRONMAN-VM på Kona. ”Det är fyra veckor kvar till den stora tävlingen på Hawaii, så nu gäller det bara att fokusera om. Jag tror att de andra, som Casper Stornes och Gustav Iden redan blickar framåt efter det här loppet, eftersom de inte fick resultatet de hoppades på.”

Den regerande världsmästaren Jelle Geens kämpade sig upp på pallen efter att ha rullat in till växlingen på tolfte plats.

Jag tycker att jag gjorde en bra simning. Jag var tillräckligt nära täten och känslan var ganska bekväm. På cykeln blev det många omkörningar under den första delen. Men när vi kom till klättringen var tempot verkligen högt. Jag tror att jag saknade några watt där och kom upp till toppen med ett för stort avstånd. Jag hanterade den delen dåligt och lyckades inte ansluta till Gustavs grupp före T2. Jag ville slåss om segern och öppnade löpningen i väldigt hög fart, innan jag tvingades slå av. Grattis till Kristian och Hayden, de gjorde verkligen imponerande lopp.
Jelle GeensTrea i VM 2026

Tätt redan från simstart

60 av världens bästa manliga proffstriathleter startade klockan sju i morse i Medelhavets azurblå vatten. En stor tätgrupp bildades snabbt. Tysken Cedric Osterhold, italienaren Michele Bortolamedi och schweizaren Ben Faeh drev upp tempot under de första 700 meterna, men lyckades inte skaka av sig de favorittippade namnen. Belgarnas Marten Van Riel och Jelle Geens, tysken Rico Bogen, norrmännen Casper Stornes och Kristian Blummenfelt samt nyzeeländaren Hayden Wilde satt alla med långt fram i fältet.

Amerikanen Seth Rider ökade farten under de sista meterna och kom först upp ur vattnet på 23.28, bara två sekunder före Bortolamedi. Engelsmannen Sam Dickinson och sydafrikanen Jamie Riddle fullbordade tätpositionerna. Loppet var redan extremt jämnt: de 27 första triathleterna lämnade vattnet inom loppet av bara 22 sekunder.

Simon Viain och Gustav Iden i blickfånget på cykeln

Bortolamedi var först ut på cykelbanan, men det var Riddle, australiern Josh Ferris, tyskarna Jonas Schomburg och Lasse Nygaard Priester som tog kommandot under de första kilometrarna av den 90 kilometer långa banan. Precis som i simningen var kampen om positionerna intensiv inför klättringen. Stornes, Wilde och Geens bevakade varandra noga och låg alla bland de tio främsta när fältet tog sig an Col de Vence.

Fransmannen Simon Viain hade snabbaste klättringstiden uppför Col de Vence, 26.37, men det var Bortolamedi som nådde toppen först. Efter klättringen gick triathleterna in i utförskörningen mot Nice. Där visade Wilde hela vidden av sin cykelkapacitet och anslöt snabbt till de fem tätåkarna. Även Iden utnyttjade sin styrka utför och körde om flera konkurrenter framför sig, medan Stornes och Rider höll sig kvar i hans rygg.

När ledarna susade ned mot Nice satte Bortolamedi in en sista fartökning och rullade först in till den andra växlingen, tätt följd av Wilde, Bogen, Priester och Ferris. Iden noterade dagens snabbaste cykeltid, 2.16.43, men lämnade cykeln 54 sekunder bakom ledaren.

Halvmaran som vände upp och ned på loppet

Alla de främsta favoriterna öppnade löpningen mycket snabbt. Wilde tog ledningen redan efter den första kilometern, innan Priester kom ikapp fyra kilometer senare. Geens och Blummenfelt öppnade också i hög fart. Belgaren hade klättrat nio placeringar efter 25 minuter, medan norrmannen hade avancerat till femte plats. Vid den 16:e kilometern hade båda tagit sig upp på pallplatserna.

När Blummenfelt och Geens snabbt närmade sig fick Wilde ny energi under halvmarans sista kilometer. Han stod emot norrmannens jakt, trots att Blummenfelt till slut var bara 18 sekunder bakom nyzeeländaren. Hayden Wilde blev därmed den förste nyzeeländaren sedan 2008 att vinna IRONMAN 70.3-VM.

Topp 10 herrar

1 Hayden Wilde (Nya Zeeland) 3.50.51

2 Kristian Blummenfelt (Norge) 3.51.09

3 Jelle Geens (Belgien) 3.52.40

4 Gustav Iden (Norge) 3.53.16

5 Lasse Nygaard Priester (Tyskland) 3.54.08

6 Casper Stornes (Norge) 3.54.23

7 Jamie Riddle (Sydafrika) 3.54.44

8 Jonas Schomburg (Tyskland) 3.55.23

9 Sam Dickinson (Storbritannien) 3.55.40

10 Michele Bortolamedi (Italien) 3.55.51